She Captains logotyp


MINIPORTRÄTT

LÄR KÄNNA DIG GENOM OSS


Här lyfter vi några She Captains i små miniporträtt för oss alla att inspireras av.  Vet du någon She Captain vi borde berätta om här så  tipsa oss på kommunikation@shecaptain.se!

ULRIKA JERNBERG

Vem är du?

49 år, bor i Vallentuna med man och 2 barn, 19 och 22 år. Fritidsseglare och en hejare att laga god mat ombord! Njuter lika mycket när man lagt till vid en schysst klippa som av själva seglingen.


När och varför började du segla?

Började segla som barn med våra föräldrar. Pappa är en inbiten seglare och vi fick tillbringa hela semestern på en liten 25-fots segelbåt. Inte så populärt som tonåring kan jag säga.. Var nog mycket segling under tvång, konstigt att man ändå själv fortsatt med segling ..😄


Vilken besättning och båt seglar du oftast med? Vilken båt önskade du att du seglade?

Jag seglar tillsammans med min man i vår jeanneau sun fast 36. Våra barn är så stora att de inte vill följa med men då har vi plats att bjuda med syrran och svågern eller andra goa vänner! Jag är nöjd med storleken på båten, vi hanterar den själva jag och maken, men om jag fick önska skulle jag vilja ha någon nyare båt. Vår är 23 år och det märks på finishen, även om vi moderniserat den.


Vad är det svåraste med segling och vad är det härligaste?

Det svåraste har varit att våga kasta loss själv tillsammans med tjejkompisar. Trots att jag är den i familjen som kan segling bäst, och lärt upp maken, så har jag varit rädd för att något går sönder och stå där utan honom. Han är så oerhört teknisk och lagar allt som pajar, och det har jag blivit lite bortskämd med..


Det härligaste var när jag peppad av she-captainnätverket tog mod till mig i höstas och fyllde båten med härliga tjejer och gav mig ut på eskadern! Allt gick ju perfekt, jag kan ju segla, och när jag fick applåder för min tilläggning i Sandhamn, framför näsan på ett gäng spydiga och förfriskade karlar, då växte mitt självförtroende!


Vad hade du önskat någon lärt dig på en gång när du började segla?

Jag önskar att jag hade varit mer delaktig i meckandet, att fått lära mig det så det inte blivit ett sånt hinder som det är för mig idag.


Vad är ditt nästa mål med seglingen?

I sommar tänkte vi ställa upp i några tävlingar. Vi har legat lite lågt sedan en ”nära-döden-upplevelse” när vi deltog i Hyundai cup för några år sedan. Vi var sponsrade av makens företag och hade kunder och kollegor ombord. Det visade sig att ingen av dem kunde segla, det blåste upp till 17 sekundmeter och vi hade fått en gennaker med företagets logga som skulle upp till varje pris... Maken och jag slet som aldrig förr, det var höga vågor och vi blev prejade otaliga gånger. Vi tog oss i mål efter 6,5 h och då sa vi ”aldrig mer”! Men man kan ju ändra sig..


Vad vill du skicka med till alla She Captains där ute?

Jag har förstått att det är det där med tilläggning som de flesta har problem med. Men ingen kan utan att öva! Gå försiktigt in och titta, planera och delegera till besättningen vad alla ska göra. Backa ut, kasta ankar där ni vill ha det och tuffa lugnt och fint in. Planering är det viktigaste vid tilläggning och även vid frånläggning! 


Vad skulle du vilja höra andra She Captains berättade om?

Jag blir så peppad av alla som lärt sig segla på senare tid och vågar sig ut själva. Jag läser allas inlägg i gruppen på fb och vill gärna läsa mer om alla modiga kvinnor! Sedan tips och trix är alltid kul att läsa om. 

LINDA LINDENAU

Vem är du?

Linda Lindenau, seglar nu jorden runt med olika betalanade besättningar.. Utbildar och föreläser genom mitt företag Ta Rodret.

 

När och varför började du segla?

Mitt seglingsliv började med min bror Thomas, nio år äldre. Han hade flera segelbåtar, först jollar och sedan en Albin Viggen, en jättestor båt tyckte vi då. Jag fick gasta på våra seglingar runt de två öarna utanför Sundsvall, stora Alnön och lilla Tjuvholmen.


Sedan gick det många år. Jag växte upp, fick barn, separerade och som fattig ensamstående mamma till Joel och Molly kom jag att tänka på segling. Tänk om jag kunde träffa en man med båt, var min första tanke. Att jag skulle kunna ha båt själv föll mig aldrig in. Men någon man med båt syntes inte till, åren gick, och jag såg framför mig hur barnen skulle växa upp, titta anklagande på mig och säga: Tänk mamma, vilka härliga somrar vi kunde ha haft om inte du varit en sådan mes. Och då vaknade mitt förnuft. Kanske skulle jag kunna ha en liten båt?


Jag köpte en Stortriss för 9500 kronor och både jag och barnen tyckte det var toppen. Vi bytte raskt upp oss, och några år senare hade vi Tordmulen, en Targa 96, och långseglingsplaner.


Vilken besättning och båt seglar du oftast med? Vilken båt önskade du att du seglade?

Oftast seglar jag med en betalande besättning bestående av medelålders kvinnor med väldigt varierande erfarenhet. Antingen i Tordmulen 32 fot, eller i Peristera, en Oceanis 473. Jag är väldigt nöjd med båda mina båtar, men har alltid drömt om att ha en tvåmastad båt, för att kunna ha stora möjligheter att variera segelsättningen. Nu har jag satt in ett extra förstag på Peristera, så jag kan segla med två försegel, och det ger lite av den känslan.


Vad är det svåraste med segling och vad är det härligaste?

Själva seglingen är inte särskilt svår, tycker jag. Det är inte som datorer, det är inget hemligt som pågår inne i en burk, utan alla snören är synliga och det går att förstå vad som händer. Det svåra är att fatta rätt beslut. Eftersom jag driver en verksamhet vill jag ge mina deltagare så mycket som möjligt. Men ibland kan det vara svårt att veta om vi borde ge oss av eller inte.


Det härligaste kan vara att nattsegla, och erbjuda deltagarna en upplevelse utöver det vanliga. Det är inte ovanligt att man gör sin första nattsegling någonsin ombord på Peristera. Inför natten, när jag går igenom vilka  uppgifter man har som nattvakt, märker jag hur svårt det är att föreställa sig vad det kommer att innebära att sitta i mörkret på ett stort hav och ha vakt. Deltagarna utstrålar respekt för uppgiften, och ett visst mått av oro. Nästa morgon, när solen gått upp igen, har oron ersatts av lättnad. I ögonen syns också självförtroende, man har genomfört en viktig  uppgift, allt gick bra och det var inte oöverstigligt svårt. Tvärtom, de flesta är entusiastiska inför stjärnhimlen, marelden, att ha susat fram genom natten omgiven av vågor upplysta av lanternorna.

 

Vad hade du önskat någon lärt dig på en gång när du började segla?

Bästa tipset är att tänka själv. Man ser precis var snörena går, det är inget elektroniskt, mystiskt, utan helt synligt och begripligt. Titta, tänk, och gör som du tycker verkar bäst.

 

Vad är ditt nästa mål med seglingen?

Mitt nästa mål är att slutföra varvet runt jorden. Längre kan jag inte tänka. Nu har jag passerat 180 grader och nu jag räknar jag graderna neråt.


Vad skulle du vilja höra andra She Captains berättade om?

Jag älskar att höra berättelser om alla dessa situationer som hela tiden uppstår: saker går sönder, trasslar till sig och krånglar och så hittar man en väg runt.

 

Vad vill du skicka med till alla She Captains där ute?

Till alla kvinnor ute på sjön vill jag skicka självförtroende. Och insikten om att självförtroende kommer av att öva, öva, öva tills man känner sig tillräckligt trygg. Helt supersäker blir man aldrig, går man och väntar på det kommer man aldrig att lämna bryggan. Lite lagom trygg räcker, segling är inte farligt.

EMELIE & CHRISTINE PERSSON

.

När och varför började ni segla?

Vi började segla innan vi ens kunde gå. Vår pappa kappseglade mycket och han tog med sig christine och hängde upp henne i en sele i nedgångsluckan där hon låg och vaggade. När Christine var 7 år var hon med på sitt första seglarläger på La Skratten utanför Vaxholm, det kom att bli en årlig tradition vilken även Emelie gick på i ett par år. Sedan dess har det blivit många härliga somrar med familjen. Förutom Stockholms skärgård har vi som barn gjort Göta kanal, seglat i Västindien och Grekland.


Vilken besättning och båt seglar ni oftast med?

Idag seglar vi vår egen båt som vi köpte förra sommaren. En liten safir, väldigt snabb och rolig seglare, men inte den mest bekväma. Men det är mycket därför vi gillar den, det är som att campa. Väldigt spartanskt. Trots vår segelrika bakgrund var det ändå utmanande att skaffa egen båt. Det är lätt att man bara hänger med familjen utan att ta något ansvar eller känna behov av att lära sig saker och ting. Men när vi skaffade egen båt fick vi börja om lite från början, även om vi har haft mycket liggandes gömt i ryggraden.


Vi seglar oftast tillsammans på vår Safir, ibland har vi gäster med oss - både seglingskunniga och vänner som aldrig varit på sjön. Vi är väldigt nöjda med vår båt och önskar egentligen ingen annan, även om det i vissa fall såklart hade varit bekvämt med en bovänligare båt. Dock kommer vi förhoppningsvis spendera mycket tid i en Jeanneau 40 om några år då vi planerar en långsegling till Lofoten för att kombinera segling med snowboardåkning och upplysa om hållbar utveckling och jämställdhet inom actionsporter..


Vad är det svåraste med segling och vad är det härligaste?

Emelie: Det svåraste tycker jag är alla beslut som ska tas. Var kan man ligga vid hårda vindar, eller när vindarna ska vrida runt under natten tex. Jag tycker också att tilläggningar kan vara lite jobbiga men ju mer jag gör det desto mindre jobbigt blir det. Det härligaste är stunderna när man sitter i bikini, solen skiner, vinden är perfekt, man lyssnar på skön musik och knäpper en öl. Samtidigt är man förväntansfull över kvällen, fundersam på vilken hamn vi kommer till och vilka människor vi kommer möta.


Christine : Det härligaste med seglingen tycker jag ändå är närheten till naturen och känslan av att driva något för egen maskin! Jag tycker det kan vara svårt att veta om båten ligger bra när vinden vrider mycket under natten, speciellt vid tilläggning i naturhamn. Är inte det lättaste att lägga till med sidvind och hur vet en att ankaret sitter när det senare vrider om? Men jag tror att sunt förnuft och lite extra springar gör mycket. Annars får en väl i värsta fall bara lägga om, vad är det värsta som kan hända liksom?


Vad hade ni önskat någon lärt er på en gång när du började segla?

Emelie : Jag önskar att jag tog till vara på seglingen jag haft med min familj under alla år. Varför såg jag inte till att ta kommandot själv mer, varför åkte jag bara med utan att vara speciellt aktiv i seglingen eller båthanteringen? Men det är ju å andra sidan aldrig för sent att lära sig, och man lär sig bäst av att testa själv och lära av sina egna misstag.


Christine : Som Emelie säger önskar jag att en var mer delaktig vid seglingen av familjens större båt när vi var yngre. Skulle i dagsläget inte känna mig bekväm med att ta pappas 51-fotare, även om seglingen antagligen gått bra hade det inte varit kul att lägga till. Synd för hade jag lärt mig redan med den båten borde jag kunna hantera alla båtar idag. Men aldrig för sent att lära sig!


Vad är ert nästa mål med seglingen?

Vi ska som sagt göra en seglats till Lofoten 2019/2020 när Christine är klar med skolan. Den seglingen kommer vara krävande och utmanande, och vi vill lära oss och få så mycket erfarenheter som möjligt inför det. Vi vill bland annat ta kustskepparen, utsjöskepparen, gå en båtmekanikerkurs samt eventuellt Fartygsbefäl klass VII , och vi vill börja hantera större båtar. Christine har även börjat fundera på att segla Gotland Runt nästa år, med brorsan och hans nya segelbåt- en Wasa 31. Det skulle vara en sjukt bra erfarenhet inför Lofotenseglatsen och självklart riktigt kul att ha gjort något liknande.

 

Vad vill ni skicka med till alla She Captains där ute?

Emelie: Vårt motto är att alla kan, bara man vill! Just nu läser jag en bok av Magnus Lindén - Bortom Horisonten. Han menar av egen erfarenhet att alla som vill kan ge sig ut och uppleva drömmen om segling. Det handlar mycket mer om inställning och personlighet än om detaljkunskap i seglingen. Man måste vara nyfiken på nya erfarenheter och nya utmaningar, och ha intresse för att hitta lösningar vid problem som kan uppstå.


Jag själv får ofta pusha mig själv att göra saker, fast jag egentligen känner att jag inte vill. Men känslan av att inte vilja luras av någon slags lathet och lite rädsla kan ofta ta över. Ser jag bara till att göra det så inser jag att jag klarar av det och blir stolt över mig själv och blir inspirerad att ta det vidare till nästa nivå. Men låter jag andra ta tag i sakerna, “för de kan ju redan, jag vet ju inte riktigt hur man gör…” då blir jag arg och ledsen på mig själv. Jag pushar mig själv väldigt mycket i och med vårt mål med Expedition Lofoten. Därför är mitt tips att sätta upp ett mål - kanske att nästa år delta på en tjejsegling med oss på Expedition Lofoten eller She Captain - och därför ta varje tillfälle i akt att ta över rodret från sin partner och göra tilläggningar och ta egna beslut. Det tar inte lång tid för att man ska bli bekväm, det tar bara lite emot att faktiskt göra det.


Vad skulle ni vilja höra andra She Captains berättade om?

Emelie : Hur upplever ni rollerna på sjön? Varför är det oftast männen som är kapten? Har det med männen att göra, eller ligger det ändå en hel del i oss själva? Varför låter vi männen ta kommandot över oss? Vi har upplevt en del skeptism när vi mött främst äldre män som frågar var kaptenen är ombord då det verkar orimligt att vi är två tjejer som tillsammans äger en båt. Samtidigt möter vi väldigt mycket positivt med att vara tjejer på båt. Killar är generellt väldigt glada över att se fler tjejer segla och uppmuntrar oss att vara ute på sjön och båtvana grabbar lyssnar gärna på våra tankar kring säkerhet vid val av hamn osv.


Christine: Jag tycker det är kul att höra på erfarenheter som folk varit med om, både positiva och mindre positiva. Gärna utan prestigen som jag tycker ofta tillhör seglandet- men som ändå lyst med sin frånvaro bland alla She Captains man läst om. Mer sånt!

EMELIE LINDSTRÖM

Vem är du?

Emelie Lindström, 30år, från Göteborg men bor i Limhamn, Malmö.

Arbetar på Svenska Seglarförbundet med klubbutveckling och vissa av våra event (ex. SM-veckan & Allsvenskan) 

 

När och varför började du segla?

Jag är i stort sett uppvuxen på segelbåt. Började i en cykelstol på mantåget då mina föräldrar är seglare. Sedan har jag gått via diverse jollar, seglargymnasium och seglar just nu i klasserna SRS och ORCi.   


Vilken besättning och båt seglar du oftast med? Vilken båt önskade du att du seglade?

Under de senaste åren har jag seglat mestadels First 40 Karukera och First 40,7 Aida, men har nu flyttat till Malmö och bytt till en tvåbåtssatsning, Kracer 30 och Kracer 40 Krackemut. SCA eller någon annan VOR-båt hade varit roligt, men har en bit kvar dit 😉


Vad är det svåraste med segling och vad är det härligaste?

Det svåraste tycker jag är att få tid till kontinuerlig träning när man är en stor besättning. Det häftigaste är samtidigt när man är ett samtrimmat team och kan göra i stort sett vilken manöver som helst, när som helst och det bara flyter på! Det är magiskt! Vi vann Faerder Seilasen med Karukera förra året och gjorde i stort sett inte ett misstag på hela racet och alla i besättningen stöttade upp varandra hela tiden. Sådana race gör man inte så många i sitt liv!

 

Vad hade du önskat någon lärt dig på en gång när du började segla?

Jag hade önskat att någon hade talat om för mig att det inte spelar speciellt stor roll om man presterat bra i jolle när man va liten eller inte. Det var väldigt mycket fokus på det i åldern 13-15. Jag hade också gärna insett tidigare hur mycket man lär sig på att segla olika båtar och med olika besättningar och inte bara nöta med min egen jolle. 

 

Vad är ditt nästa mål med seglingen?

Står lite och velar just nu, om jag ska satsa på en båt till ORCi-VM nästa år eller rikta in mig på mer entypssegling. Det beror nog på upplägg och besättning. Båda är roligt, men på olika sätt!


Vad skulle du vilja höra andra She Captains berättade om?

Det vore kul att veta vilka båtar alla seglar på! Ofta i kappsegling så står ju bara skepparens namn i anmälningslistan (oftast en man) å så ser man inte att det är flera tjejer i besättningen. Vi skulle kunna lägga det som ett dokument på FB-sidan där man skriver båtens namn (ev länk till teamsida), modell och vilka She Captains som är med i teamet/brukar finns med ombord. Så nästa gäng man anmäler sig så kan man titta i listan vilka som är med.

 

Vad vill du skicka med till alla She Captains där ute?

Segla mycket! Det spelar inte så stor roll vad det är för båt, man lär sig alltid något. Våga också fråga och säga ja om någon frågar om ni vill följa med ut. Ingen kan allt från början och det mesta kan man lära sig på vägen. Våga utmana er själva


Jag har en blogg som finns på http://nouw.com/seglartjejen.

YSSE BERNTSSON

Vem är du?

Ysse Berntsson, är 51 år arbetar som psykoterapeut och har tre barn där den äldsta är 24 år. Bor i Sollentuna, spelar innebandy aktivt sedan jag var tonåring, börjar bli lite irriterad när kidsen vinner över oss tanter numer. De är snabbare än oss, men vi hänger i.


När och varför började du segla?

Jag började segla som bebis. Min födelse är planerad. Jag är född i februari så att jag var tillräckligt gammal för att hänga med på båten i Maj när det  var sjösättning.


Vilken besättning och båt seglar du oftast med? Vilken båt önskade du att du seglade?

Jag seglar med kompisar på deras båtar samt med olika kappseglingsbåtar på olika kappseglingar. Jag har denna säsong seglat match racing med J 92. Jag har seglat mycket laser även kappseglat i laser, har en egen sådan. Jag önskar såklart ha en egen stor båt.


Vad är det svåraste med segling och vad är det härligaste?

Svårt, hm finns inget som är direkt svårt allt handlar om vana, tycker jag. Egentligen handlar allt mer om att bara göra, utsätta sig. Att ha en egen båt och kunna segla denn var som helst är en önskan. Jag behöver träna mer på att fatta olika vind instrument.


Vad hade du önskat någon lärt dig på en gång när du började segla?

Jag hade önskat att min puckade pappa hade varit mer lugn och pedagogisk när jag och brorsan var små och skulle lära oss segla. Då hade jag tidigare trott mer på mig själv, att det är inte så förbaskat svårt. Det är bara att göra


Vad är ditt nästa mål med seglingen?

Mitt mål är att vara aktiv på de båtar som jag seglar. Att välja båtar med besättning och skeppare som jag respekterar. sprida chysst ton till övriga besättning. Fortsätta ta olika roller ombord, fördäck, taktiker, trim, rorsman mm. Helt enkelt utmana mig och ha kul 😀

 

Vad vill du skicka med till alla She Captains där ute?

Jag önskar alla kvinnor som gillar segling  att verkligen förstå att DET  ÄR INTE SÅ SVÅRT!

Män är generellt bättre på att bara göra, de bara gör, köper en båt och börjar sen kappsegla. kvinnor tror ofta att vi behöver 10 olika kurser samt både hängslen och livrem!

Därför är detta nätverk jättebra!


ANNA MOUROU LANGE


Vem är du?

Född i skärgården bor i Täby Stockholm. 37 år gammal fritidsseglare som i år gjort min första kappsegling med ÅF Offshore race. Planerar att segla jorden runt med min familj år 2020. När jag ej seglar konsultar jag som producent inom event och kommunikation, sjunger jazz, dansar massor gärna salsa, tränar kampsort och brinner för att inspirera människor till att våga mer och bryta normer.


När och varför började du segla?

Jag började segla som 5 månaders bebis. Hängandes i en cykelstol i nedgången till kajutan. Pappa var seglaren. Född 1928 var han en gammaldags sjöbjörn och jag en sladdis som blev nyckeln för att han skulle komma ut på sjön när hans nya fru inte gillade segling. Han lärde mig inte riktigt nåt dock.. Eller jo, jamenar, han antog att jag kunde och då liksom lär man sig själv.


Vilken besättning och båt seglar du oftsast med?

Jag är kapten ombord en Scanmar 33 med en besättning på tre personer, min man och två barn ålder 3 år och 5 år. Eller ja.. Besättning på 3 är kanske överdrivet, men 1 bra gast i min man och två fendergastar. Vi seglar ca 6 veckor varje sommar samtidigt som vi förbereder oss för att segla jorden runt. Har haft det som 10 års plan sen 2010. Nu ligger vi i fasen hitta ny båt och bestämma oss för om vi ska sälja huset eller hyra ut det..


Vilken båt önskade du at du seglade?

Jag har Sirius 40 som min drömbåt just nu. Een så otroligt rymlig båt på 40 och tillochmed 35 fot. Den är brilliant. BRILLIANT!! Och så väldigt väldigt dyr. Jag har nördat in på båtar med däcksalong, så som Nauticats 43 fotare. Att just vara inne men med utsikten som ute. Är dock inte så smart i varmare klimat. Men sen det där med levnadsstandarden i en katamaran, asså ja tack.. Så just nu har jag ingen aning vad för båt som ska få ta oss jorden runt.


Vad är det svåraste med segling och det härligaste?

Svårast för mig är just nu segeltrim. Efter att ha seglat ÅF Offshore Race, fick jag en insikt i hur lite jag kan när min racepartner Emely Hagen ökade vår fart flera knop med super små justeringar genom drag i snören jag inte ens vet vad de heter..

Härligast är naturen, havet, vyerna och väder. Alla väder. Jag är en fritidsseglare så jag vill åt tystnaden och närvaron, upplevelsen. Jag har en överaktiv hjärna och när jag seglar kan den ej spinna på annat eftersom det är så mycket att ha koll på. Älskar det. Total mindfulness. Och så god mat och mysiga stunder på klippor med barnen. Skärgården är det bästa jag vet.


Vad hade du önskat någon lärt dig på en gång när du började segla?

Allt! Så synd att min pappa ej försökte lära mig mer och att jag ej frågade mer, inte bara hängde på. Så hade jag velat kunna motorer från start. Känns som det som kommer sist, men man behöver alldeles för ofta. Eller ja, när man har en begränsad budget för inköp av segelbåt dvs...


Vad är ditt nästa mål med seglingen?

Jorden runt seglatsen är ju vårt stora mål. Men så har jag massa delmål påvägen. Dels kunskapsmässigt, bättre på segeltrim, på motorer och läsa väderdata. Sen har jag som mål att genomföra ett par längre kappseglingar shorthanded nästa år just för att det är så otroligt lärorikt. 


Vad skulle du vilja skicka med alla She Captains där ute?

Jag vill få ut fler på sjön. Bara uuuuut!!! Jag tycker också det är nervöst att lägga till och tycker det är pinsamt när det inte går perfekt men FUCK you alla som bryr er om min tilläggning. Jag vägrar låta andras blickar eller tankar påverka mig, de må göra mig nervös men kommer inte få påverka mitt beteende.

Jag mår som bäst på sjön och det livet i vind, regn och sol, där upptäckfärd på en ö tillsammans med barn och mys under en filt på fördäck är dagens höjdpunkt. Att kunna göra det fritt, när jag vill och med vilka jag vill. Det vill jag att alla She Captains ska få uppleva.


Vad skulle du vilja höra andra She Captains berätta om?

Allas olika syn på segling. Upplevelser som varit viktiga både positivt och negativt. Gärna om sådant jag brinner för som alla fördomar vi kvinnor möter på sjön. Och mer storys från dem som seglar med småbarn. Känns som vi är få. Helt klart smartare tidsmässigt att sälja båt än köpa när man precis fött barn nummer 2.


Seglaren Ulrika Jernberg